torsdag 15 september 2011

Astrid på sjukhus del 2 (2 1/2 vecka i Umeå)



Astrids plats på avdelningen. 

Astrid mådde bra efter förlossningen, så bra hon kunde må i alla fall. Första natten fick hon ligga i en öppen kuvös, (som ni ser på bilden ovan) men eftersom hon inte hade behov av varken värme eller syrgas fick hon byta säng. De flesta på barn 4 är födda för tidigt, så Astrid med sina 3030 gram var en stor tjej i jämförelse. 

Ultraljuds undersökning

På kvällen den 23 juni kom hjärtläkaren för att berätta för oss hur allt såg ut. Hon berättade att Astrids hjärtfel var transposition med en stor VSD. Jag har sagt det förut, men jag tar det igen.
I Astrids hjärta gick det syrerika blodet från lungorna in i hjärtat och sen tillbaka till lungorna och runt, runt så. Det syrefattiga blodet gick från hjärtat ut i kroppen och tillbaka till hjärtat. Men som tur var så hade hon hålet som gjorde att blodet kunde blandas så att hon fick syre till kroppen. Läkaren sa också att hon hade pratat med läkarna i Göteborg och att vi skulle få komma på operation efter ca 2 veckor. (Om allt såg bra ut)


Astrids nya säng

Astrid med sond i näsan

Dagen efter Astrid föddes fick hon en sond i näsan där vi matade henne. Hon ammade också, men somnade väldigt fort då det var jobbigt för henne att suga själv. Hon var jätteduktig och sköterskorna var imponerade över att hon faktiskt kunde äta så pass mycket själv som hon gjorde.
Jag och Dennis fick lära oss hur man kollade att sonden satt på rätt ställe, (Inte för att jag vet hur den skulle kunna flytta på sig) hur snabbt vi kunde mata henne och allt som hör till. 
Vi fick hela tiden föra in information på ett papper, så som.. När hon kissade, bajsade, hur mycket luft hon hade i magen, hur mycket mat det var kvar sen förra måltiden, temperatur, vikt och lite annat smått och gott. Man kände sig nästan själv som en sköterska. Det var väldigt bra och givande att vi fick göra allt själv, att dom litade på att vi klarade av det och att vi inte bara fick sitta hela dagarna.

Astrid åt var tredje timma, så då fick vi in en vana på att föra in allt. När hon ammade allt mer fick vi också amningsväga henne för att se hur mycket ersättning vi skulle ge henne efter. 


 Pappa beundrar sin dotter

Mellan matningar..
...Satt vi och kollade på vår Astrid..


 Mamma och dotter som snarkar ikapp

... Sov vi med henne

Ingifta faster Sanna på besök

...Hade vi ibland besökare



...Badade vi henne


Familjemys

...Myste vi med henne inne på vårt föräldrarum




...Gjorde vi hand- och fotavtryck


Dennis vilar?

...Hade vi ibland lite att göra och roade oss med diverse konstigheter


                 

Astrid på barnvagnspromenad

...När någon vecka hade gått fick vi ta ut henne på sjukhusområdet för lite frisk luft


Ultraljud på hjärtavdelning

Ungefär var tredje dag gjorde dom undersökningar på Astrid, bl a ultraljud och blodgas. 
Några dagar efter födseln andades Astrid allt fortare och vi fick börja ge henne mediciner för hjärtsvikt. 
För att få tillräckligt med syre kompenserade hon med att andas snabbare.
Det gjorde att lungorna samlade på sig vätska och då fick hon vätskedrivande medicin. I och med det fick vi också väga alla kissblöjor för att se att hon fick ur sig tillräckligt med vätska och när hon kissade mycket så tappade hon mycket salter, så vi fick ge henne salttillskott.
På sista ultraljudsundersökningen upptäckte dom att aortabågen var trång och att det var en dorv också. 
Alltså att både lungkärlen och kroppspulsådern satt i samma kammare. (Återkommer om det i nästa del)

En söt liten apunge

Sladden som sitter på foten är en pox-mätare.
 Den var kopplad till en skärm och visade hur hon syresatte sig.
Skärmen varnade genom att "plinga" när syresättningen var för låg. 
Det hände väldigt ofta att det plingade, men det var aldrig någon fara med henne och vi behövde aldrig ge henne mer syre. 


Dennis på flyget till Göteborg

Den 12 juli fick vi flyga ner till Göteborg för att så småningom operera lilla Astrid.

Detta blev ett långt inlägg.. Har hur mycket bilder som helst kvar, men här har ni en "liten" sammanfattning av vår vistelse i Umeå. 
Fråga gärna om ni undrar över något! 

Kram så länge


4 kommentarer:

  1. Tänk vad mycket hon hunnit vara med om trots att hon är så liten. Och ni med. KRAM till er!!

    SvaraRadera
  2. Oj, vilken resa Astrid har gått igenom ( och ni så klart..). Hon är minst sagt en liten fighter! <3 Tack för att ni delar med er av tiden på sjukhuset.
    Kramar från Ås.

    SvaraRadera
  3. Håller med min kuin, kul att få se och höra om sjukhustiden. kram kram

    SvaraRadera
  4. Oj, vilken resa ni varit med om tillsammans med Astrid! Tänk vad läkarna kan fixa ändå, det är otroligt! Skönt att läsa /höra att ni alla verkar må bra nu!! Hoppas vi ses någon gång framöver med våra små underverk!

    Kram Katta

    SvaraRadera