Veckans sjukhusbesök

I veckan har jag varit med både Valgot och Astrid till sjukhuset, som sagt. 

Valgots besök var smärtfritt och gav egentligen inte jättemycket.. Troligtvis har han inte astma utan bara lite känsliga luftvägar så att han blir rosslig och slemmig när han blir förkyld.

De konstaterade att han var en fin och välmående kille. Vilket jag redan vet med tanke på hans storlek. Det är så roligt att jämföra han och Astrid. Det går ju inte riktigt med tanke på hennes situation, Valgot är såååå mycket större! Dennis som var en stor kille har Vagge också gått förbi. Vad hände med bebisValgot? :)

I Astrids hjärta såg allt bra ut från operationen i somras, men.. Detta återkommande men.. Troligtvis har hon en ny förträngning på aorta.. I bågen som jag fattade det.. I ett ärr från hennes tidigare operationer.. Ska det någonsin ta slut? Hoppas det inte blir trängre! Om en månad blir det koll igen och det kommer att uppföljas. I värsta fall får vi väl ställa in oss på ännu en sommar i Göteborg. 

Vi får vänta och se..

Nu börjar vi som smått få lite jul här hemma. Granen är klädd och det ligger lite julklappar under den. Snart är hela hemmet städat. Ska försöka få ordning på det sista i morgon så att jag kan njuta och få lite julstämning de sista dagarna innan jul. 

I morgon är det den årliga julvisningen på bion. Tur att Rebecca jobbar kvar så man får gå även fast man inte längre jobbar! 

Förresten så fick barnen sin nionde kusin i förrgår. Isak kom exakt på beräknat datum och det verkar som att allt gått bra. Jag och Astrid fick se honom som hastigast idag efter hjärtkontrollen. En bedårande liten kille! Längtar tills jag får snusa på det lilla knytet! 

Bildbomb till Kristin ;) (och alla andra)

Astrid på söndagmorgon

"Du skicka den till fammor å säga hej"

Valgot som klättrar överallt, detta är numer en vanlig syn här hemma

Pepparkaks-Astrid

Glad Valgot

Astrid har smakat smet efter kladdkakemuffins

Söta lilla ungen!

Valgot testar pappas radiokåpor

På fredag ska vi på hjärtultraljud med lilla fröken. Nu är det inte kollat sen vi var i Göteborg i slutet av oktober. Håll tummar och tår att det ser fortsatt bra ut! Börjar bli smått nervös igen! Hör och häpna så blev vi t o m kallade utan att jag behövde ringa! 😮

Imorgon ska vi till Barnmottagningen för att undersöka Valgot. Han har ju varit förkyld till och från sen juli. Nu är det dock mycket bättre! Så vi hoppas att det bara varit förkylning och inte astma som spökat. Hur dom nu ska kolla det? 

Konstigt

Låg och funderade lite igår och kom att tänka på när vi väntade Astrid. 

Jag var ju överlycklig och hade för min värld aldrig kunnat tänka mig att det skulle kunna vara något fel där i magen. Inte ens när vi på RUL fick ett nytt datum för att dom inte fick en riktigt bra bild på hjärtat slog det mig att det kunde vara något galet. Känner mig lite smått lurad fortfarande, varför sa dom inte att dom misstänkte hjärtfel på en gång? 

Vet inte riktigt varför jag ältar det, hon lever och mår bra. Jag är inte bitter att det blev som det blev. Vi har världens finaste tjej med en så härlig personlighet. Är mest fascinerad över vad vi egentligen har fått vara med om under hennes första  två år. Tre STORA hjärtoperationer (sammanlagt har dessa operationer tagit ca 32 timmar) och ändå har vi inte spenderat mer än ca 7 veckor på sjukhus (om man bortser från de kortare visiterna). Det är ju helt fantastiskt vad stark hon är och vilken tur vi haft. 

När vi var nere i Göteborg i slutet av oktober såg vi en stackars liten tjej som vi träffade i korridorerna mycket i Augusti. Jag vet inte vad hon har för hjärtfel eller när hon opererades, men hon har i alla fall varit där i minst 3 månader. Stackaren! 

Jag har för en stund sen skickat iväg världens sötaste tjej till dagmamman. Varje dag kommer hon med sköna kommentarer så som "det är underbart", "mamma, jag kommer alldeles strax", "han är så stilig" och man smälter ju samman när hon säger "mamma, ja ässka dig". Min lilla tjej, vad jag är tacksam att jag har dig! 

Lillebrorsan då.. 

En riktig liten galning är vad han är! Världens sötaste lilla vilding! Så olik Astrid  och min magkänsla säger att vi kommer få det tufft med honom i framtiden med alla hans upptåg. Han springer nästan nu. Vi som sa -till jul så kommer han nog gå och det gjorde han ju med råge! Det ska verkligen bli kul att följa hans framsteg. Hur kommer han vara om ett år, två år? 

Tacksam är vad jag är med två underbara ungar! ❤️

Annars väntar vi på att det ska klaffa med husflytten. Jag hoppas att alla aktörer ska kunna nästa helg! Huset måste ju stå på plats innan jul! Det är ju så bra julledighet i år. Tar man ledigt 5 dagar får man vara ledig i 2,5 vecka ungefär. Dennis skulle kunna hinna en del på huset om det nu står på plats. Jag hoppas! 

Näe nu ska jag slå igen mina blå en stund till. 

Ledsen för bloggtorkan som pågått alldeles för länge! Ni är tappra som besöker mig ändå! 

Kram till er! 

Göteborg

Hej på er!

Skrev ett inlägg strax efter vi kom hem från senaste svängen i Göteborg, men ser nu att det inte blivit publicerat.. Vi har haft lite problem med vårt internet, så det är väl därför.

Det gick i alla fall vår väg i Göteborg. Jenny, hjärtläkaren från Umeå som ibland jobbar i Göteborg och vi har haft turen att träffa henne både när Astrid opererades och nu när vi var nere, tyckte att det såg bra ut. Hon lät väldigt nöjd, vilket var en stor lättnad! Läckaget klassade hon som en tvåa på en fyragradig skala. Det var godkänt och hon sa att man kan leva med det. Så nu hoppas vi bara att det håller sig bra framöver! 

Jag frågade om det blivit bättre sen sist och hon svarade att det blivit lite bättre, men att det framför allt inte blivit sämre som dom befarade. Så det var mycket positivt och på henne lät det ungefär som att vi får se om vi behöver åka till Göteborg fler gånger. Nu ska vi inte ta ut något i förväg utan ta dagen eller kontrollerna som dom kommer och så länge det ser bra ut får vi vara supernöjda! 

Det känns som att det fortfarande kan hända mycket. I alla fall så länge Astrid växer. Men vi är hoppfulla och det var så skönt att höra att det såg bra ut! 

Idag är det 10 månader sen lille buskillen kom ut till oss och han har lärt sig gå, vår duktiga kille!! Han kryper fortfarande hellre, men ställer sig upp själv och knatar iväg. Ikväll gick han ett helt varv runt ön i köket. Jag är så imponerad av honom. Sötgrisen våran! Han är så underbar! 

Dennis har börjat jobba igen i veckan efter 4 månader hemma. Tomt, men det blir bra för kassan! ;)

En liten uppdatering fick ni i alla fall.. 

Kram till er! 

Hjärtat

Skrev detta inlägg i lördags, men det blev aldrig publicerat.. 

Hjärtkontrollen i torsdags gick helt okej. Förutom att Astrid fick panik och skrek när hon skulle vägas och mätas så skötte hon sig mycket bra! Vi fick tyvärr inte veta om det var bättre med läckaget, men på Dag lät det som att han inte trodde att dom skulle göra något åt det. Så vi hoppas att det inte ska påverka henne något. Vi får vänta och se vad dom säger i Göteborg helt enkelt! 

Idag har Astrid lekt med kusin Vida hela dagen och när hon skulle sova ville hon träffa Vida igen.. Så hon verkar nöjd med dagen! Vagge har stått själv idag en liten stund. Det är bra att han tränar balansen så att han snart knatar omkring ;) 

Älskade små ungar!

Här om morgonen satt Astrid vid frukostbordet och frågade "Vad gammal ä du mamma?, vad gammal ä pappa" 

"Jag ä tle ål" säger hon sen och håller upp tummen och pekfingret.. Sötgrisen har verkligen snöat in på att hon är tre. Hon räknar ju inte ens med tre.. "En, tå, fyla, fem, sex" ;) men jag tror att det är för att hon tror att hon är lika gammal som Vida.. 

Jag och Vagge

Hej på er!

Idag var det bara jag och Vagge hemma. Första gången sedan midsommar. Dennis som inte börjat jobba än, förutom på tomten eller i huset var på kurs och Astrid var hos dagmamman. Trodde att jag skulle hinna med en massa saker då Valgot sov, men tji fick jag.. Det blev inte mycket gjort de få timmarna han sov.

Jag hann i alla fall med 30 min på crosstrainern, därefter frukost för mig själv. Igår städade jag ur den blivande tvättstugan och stoppade in både spjälsäng och skötbord, så Valgot har nu fått ett provisoriskt rum i väntan på annat.  Medan han sov idag så passade jag på att städa sovrummet som helt plötsligt blev jättestort utan spjälsäng och skötbord. Mer än så hann jag inte med innan pojken vaknade. 

Visst är väggarna väldigt originella med halvmålat på vissa ställen och andra endast spackel! 

Det märktes att han trivs bra med storasyster för idag var han inte alls lika nöjd som vanligt. Han saknade nog syrran att följa efter och busa med! Men i övrigt har dagen varit bra! Jag hann med att dammsuga och torka golven under andra sovningen, så nu känns det mycket fräschare här hemma, skönt! 

Med Valgot flyttad ur sovrummet hade vi förhoppningen att få en god nattsömn, men när en flyttar ut flyttar en annan in.. Astrid verkade drömma mardrömmar om sjukhuset då hon 3 ggr vaknade i panik och skrek "Aj, aj, mamma! Jag åka hem" så tillslut fick hon sova mellan oss i vår säng. Hon sov bra, men inte mamma och pappa. Nu hoppas vi på att det går bättre i natt! 

I morgon ska vi på sjukhuset för hjärtkontroll. Det är Dag från Umeå som ska kolla. Det är jättelängesen vi träffade honom. Hoppas att det ser lite bättre ut med klaffen! Magkänslan säger att det ser likadant ut, men jag hoppas på en förbättring såklart! Som vanligt visar Astrid inga tecken på att det är något galet.. 

Håll tummarna! 

Hej!

Har börjat med inlägg flera gånger, men vet som inte vad jag ska skriva. Ser att det är folk inne och kikar varje dag. Förstår att det är trist när inget nytt inlägg kommit. 

Nu har vi i alla fall fått en tid för återbesök i Göteborg. Den 23 Oktober åker vi ner och den 24 ska Astrid göra ett EKG och Ultraljud. Sen är vi klar och om allt ser okej ut så åker vi hem igen på eftermiddagen. Vet inte vad som händer om det inte ser bra ut, men jag tror knappast att det blir någon åtgärd på en gång. Då får vi säkert åka hem och vänta på en ny tid. Astrid mår fortsatt bra och vi märker inget på henne. Som jag sagt förut.. Hoppas det ser bra ut! 

Valgot fortsätter växa och göra framsteg. Fortsätter han så här så går han nog inom kort. I en veckas tid har jag och Dennis sovit på soffan. Valgot sover sååå mycket bättre själv!! Ett rum till är ett måste.. Vill gärna sova i min egen säng igen! 

Dennis jobbar på med tomten och huset som ska flyttas i höst. Jag ser fram emot att ha huset på plats och Dennis hemma lite mer. Tills dess får jag stå ut med att han är borta mest hela tiden! Han är duktig som kämpar på!! 

Kan inte låta bli att tänka på hur fantastiskt det ska bli när allt är klart. Jag längtar tills vi har vårt eget hus och egna trädgård! Det kommer bli mycket jobb, men underbart! 

Snart helg

God kväll!

Nu har allt lugnat ner sig litegrann och jag är inte riktigt lika orolig för Astrid. Ultraljudet i måndags gav mig inte så mycket information om läckaget, men i alla fall att det inte fanns någon vätska runt hjärtsäcken. Det är bra och tyder på att det läker som det ska! 

Astrid är glad på dagarna och lever på som att inget har hänt. Det är skönt att se henne nästan som vanligt. Det jobbigaste för henne nu är att sova.. Hon vill inte sova och jag måste sitta med henne tills hon somnar. Jag har sjukt dåligt tålamod på just det och vill gärna att mina barn ska känna sig så trygga att dom kan somna själva. Men nu när hon varit med om det hon har så är det inte konstigt om hon är lite känslig. Jag hoppas det blir bättre snart och att hon ska känna sig trygg igen! Jag får helt enkelt träna mitt tålamod!

Valgot och vi andra, men mest Vagge har blivit förkylda. Valgot sover sjukt dåligt vilket resulterar i trötta och griniga päron. Hoppas att han sover bättre snart! Saknar att sova mer än 2 timmar i sträck! Okej så farligt är det inte hela tiden.. Men han är ingen stjärna på det där med sömn. 

Nu ska jag i alla fall sova en liten stund.. 

Hemma

Nu är vi hemma, kom hem igår.

Redan på måndag ska vi på kontroll här i stan och jag längtar! Oroar mig nästan ständigt för det där läckaget och hoppas att det ser lite bättre ut! Eller i alla fall att vi kan känna oss mer lugn. Jag måste väl tänka att dom inte skulle ha skickat hem oss om det var kritiskt!! 

Det blir precis som efter båda mina förlossningar. Med kvällen kommer oron över mig. Oron att det ska hända mina barn något. Ingen trevlig känsla.. På dagen går det liksom att koppla bort, men framåt kvällen och framför allt nu när jag nattat tjejen så kryper det fram. Astrid är en stark tjej och inget kommer hända bara sådär, så jag måste försöka att låta bli att tänka på det. Det är dock inte lätt. 

Nåväl.. Annars så flyter det på.. Valgot växer och växer.. Jag vet inte om jag skrivit det, men i Göteborg kröp två tänder fram och han drar upp sig efter möbler och går lite med gåvagn. Lilla killen börjar bli så stor! 8 månader i morgon.. Hur gick det till som? Jag och Dennis skrattar åt honom varje dag för att han är sån galning! Han är så rolig att kolla på när han röjer fram! Att han är fruktansvärt söt gör inte saken sämre ;)

Skit också

Igår morse var humöret på topp, bara ett ultraljud från att komma hem. En vecka efter operationen. Då visar det sig att en klaff läcker så mycket att vi måste vänta tills kirurgerna kollat på det och det finns en plan för vad som komma skall. 

Humöret sjönk till botten och tankarna flög iväg. Måste hon opereras igen?! Nu?! Hon har ju precis piggat på sig och nästan blivit sig själv. 

Riktigt så illa var det inte..  Vi får åka hem idag, men ska tillbaka på återbesök om 4-6 veckor för att se om det läcker lika mycket.. Utifrån det ska vi sedan gå vidare.. Det som känns surt är att dom råkade skada klaffen under denna operation. Jag klandrar såklart inte kirurgen som gjorde ett fantastisk jobb med vår tjej.. Det känns bara surt! Det som är konstigt är att hon inte är påverkad av det.. Det borde man sett nu.. 

Det kan bli bättre, så nu hoppas vi verkligen på det! Jag vill inte vara med om det här igen. Det är inte kul när ens dotter skriker att hon vill åka hem, att hon vill ha hjälp eller bara gråter av panik när dom ska göra något.. Det tär på en.. Nu är jag lite gnällig, men jag tycker faktiskt synd om oss, synd om Astrid! 

Min fina, älskade, underbara dotter kan väl få slippa fler operationer? Snälla?! Snälla?!

Det här är inte kul!  😔

Framåt

Även om Astrid är långt ifrån sitt vanliga glada jag så går det ändå framåt i återhämtningen. Vi har flyttat ut på eget rum idag och hon har inte längre morfin på dropp. 

Hon har varit ute i korridoren idag, dock endast i vagnen, men det är gott nog. Vi ska se om hon orkar cykla lite i morgon eller vara ute och gå. Jag tror att hon behöver det. Vi har fått i henne en glass och lite kräm utan kräkning idag. Hoppas  hon inser att hon kan äta nu! 

Det här är verkligen en svår ålder att ha att göra med. Hon är för liten för att förstå varför hon måste göra vissa saker eller varför hon känner som hon känner. Men hon är väldigt duktig på att uttrycka sig och hon är väldigt bestämd. Har hon tänkt en sak så ger hon sig inte. 

Men hon är duktig och snart är hon förhoppningsvis sig själv! 

Första turen ut i korridoren och kolla på fiskarna.

Hon hittade lite leksaker i dagrummet

Äta glass och kolla på film i det egna rummet är grejer det! Och en lillebror som håller sällskap är inte fy skam! 

Jobbig dag

Idag har Astrid haft det jobbigt. Hon vill hemskt gärna åka hem och säger det hela tiden.
Hon verkar ha ganska ont eller så är hon bara väldigt rädd att det ska göra ont.
Inget av det känns särskilt konstigt med tanke på vad hon varit med om.

Hon har kräkts en del efter operationen och nu vågar hon inte äta längre.
Hoppas det släpper snart!
Det är säkert morfinet som gör att hon mår dåligt!
Så vi hoppas att dom snart ska kunna sänka dosen för att sedan sluta helt och hållet.
Bara hon inte har så ont!

Men nu ska jag sova om jag mot förmodan behöver byta av den tappre fadern som kommer sitta nere hos gumman i natt.. Hon blir så orolig om hon vaknar och vi inte är där.

Jag skriver mer en annan dag!

Operation

Nu är älsklingstjejen opererad igen och som det verkar har det gått väldigt bra! 

Idag fick hon vakna och hon ligger numera nere på avdelningen istället för BIVA.

Hon är så fruktansvärt duktig min dotter! 

Kirurgerna bytte ut lappen som de satt dit under hennes första op samt tog bort en del av en muskel som var i vägen för flödet. Och dom vidgade lungartären som var trång.

Jag hoppas för allt i världen att detta är sista gången hon behöver opereras!

För det här är inte kul!

Op igår tog ca 9 timmar. Vi hade väntat oss i alla fall två timmar till, så det kändes mycket bra att det blev klart snabbare! 

Hoppas att hon återhämtar sig snabbt och slipper ha ont!

Igår när vi fick träffa skruttan efter operationen

Inskrivning

PIdag har vi alltså varit på inskrivning. Det började med blodprov = mycket skrik, följt av vägning och mätning = mycket skrik, sedan fick vi göra ultraljud = inte fullt lika mycket skrik. Det gick faktiskt bra.. En våning ner för pox-mätning, blodtryck och EKG = mycket skrik, ännu en våning ner för röntgen = PANIK.. Efter detta var det lunchtid och mitt i lunchen somnar skruttan i mitt knä. Efter lunch hade vi bara pratstunder kvar, sjukgymnast, läkare och kirurg. 

Dagen har trots mycket skrik och panik från Astrid gått ganska bra. Hon är inte långsur om man säger så.. 

Kirurgen ritade en bild och förklarade vad som skulle göras, fast på vilket sätt visste han inte än, utan det kommer att visa sig när det är dags. En väldigt skön sak att höra var att även om det blir en stor operation så bedömer dom inte riskerna som stora. Det kommer inte att vara samma kirurg som tidigare operationer, men vi känner oss ändå trygga. 

Nu ska jag sova så att vi orkar med Liseberg i morgon med kusinerna från Karlstad. 

Somnade mitt i lunchen

Framme

Nu är vi framme i Göteborg och känslan i maggropen är inte kul. Det känns så tungt det som komma skall. Särskilt när Astrid ikväll bara vill åka hem.

"Astjid åka min hus, soba min säng" lilla gumman verkar känna igen sig.

Vi bor just nu på hotellet i stan, men hoppas på att få byta till Ronald senast måndag då det skulle underlätta enormt för oss! Vi får dock se hur det blir.. 

Vi har haft två mysiga dagar på Kolmården i alla fall. 

Försöker uppdatera så mycket som möjligt så ni får veta hur det går för oss. 

Astrid vann en stor chokladkaka

Den lilla elefantbebisen 

Mina fina utanför rummet på vandrarhemmet

Bamse dockteater

Astrid stod still och kollade noga på hela föreställningen!

Valgot däremot var en vilding som tjoade, drog mamma i håret och rörde sig heeeela tiden! 

Hej på er!

Det var längesen! Jag är verkligen inte i toppform när det gäller att blogga. Jag hoppas att jag någon gång ska finna inspiration till att skriva ofta och lägga upp bilder. Nu får ni nöja er med lite mobilbilder och inlägg förhoppningsvis en gång i månaden ;) 

Sen sist har det hänt mycket med minstingen i familjen (minstingen i människoform i af) Han är inte alls lika nöjd som han varit förut, utan vill så mycket mer än vad han är kapabel till. Han far i alla fall fram på golvet som en oljad blixt (ålandes) och är nog inte långt ifrån att börja krypa. Han sitter ju själv sedan två månader tillbaka och har lärt sig att komma från liggande till sittande ställning och tvärtom. Han äter gröt och pureer och har nu helt slutat amma. och han tjoar och låter mycket, men han fortfarande skrämmande söt ;) 

Astrid utvecklar sitt tal hela tiden och har nu blivit lite lillgammal och brukar säga åt mig "Sluta bråka med mej, mamma", "Sluta tjata" och "Gå å lägge" när jag säger åt henne något. Sötrumpan! Hon har även läxat upp Lillebror när han vällt Tyras vattenskål. Först frågade hon mig "Valgot gjorte?" Sen gick hon iväg till Valgot "Dumheter Valgot, inte mer leka jatten". Hon är oslagbar denna tös! 

Hon har nu äntligen fått en kisse som hon döpt till Lala. Hon älskar att bära omkring på henne och skjutsa henne i vagnen. Katten tycker dock inte att det är lika roligt. 

"Lille bebis, lille bebis" kom hon och sjöng en dag ;)

Nu är det snart dags för resan söderut och ännu en gång börjar nerverna sättas på prov. Jag är dock tacksam att vi fått ha en fin sommar tillsammans innan operationen! 

Avslutar med en bild på mina käraste ägodelar ;)

En månad till

Vi fick ett samtal från Göteborg och operationen är framflyttad till den 26 Augusti. Väldigt knasigt då vi varit så inställda på att åka nu.. Men det har fötts många barn med hjärtfel som det verkar. Och Astrid är inte akut.. 

Tur att vi inte hann åka! 

Nu försöker vi njuta av sommaren i en månad till.. 

I morgon

Nu är det nära.. I morgon startar vi vår resa söderut för att infinna oss i Göteborg på söndag.. Jag kan inte riktigt fatta att det är så nära nu. 

Jag vill inte vara med något mer nu. Jag vill inte se Astrid ha ont, skrika i panik när dom undersöker henne, se helt drogad ut de första dagarna efter op. Jag vill inte.. Det är nog det värsta man som förälder kan vara med om.. Att se sitt barn må dåligt och ha ont och inte kunna göra något.. Min lilla älsklingstjej! Huvva! 

Hoppas vi får fina dagar på Kolmården nu i helgen i af.. Det ska bli mysigt! 

Två år

För exakt två år sen satt vi hos vår nyopererade skrutt, bara tre veckor gammal. Om två veckor (och en dag) sitter vi där igen. Jag vill inte..

Gruvar mig sjukt mycket och mest för att inte kunna finnas till för henne jämt och ständigt nu när lillebror är med. Missförstå mig rätt, vill inget hellre än ha honom med, men vill göra allt för Astrid också! Det ska nog gå bra det där! 

Idag har Valgot fått träffa moster Maria för första gången.. De åkte hem den 4 januari, men han föddes ju den 6.. Så då blev det ett halvår bara för att han inte kunde komma ut några dagar tidigare ;) Jag är dock nöjd med dagen han valde.. 

När nu ska här sovas.. I morgon ska jag hinna med mycket hade jag tänkt.. 

Kolmården

ÄNTLIGEN har jag fått min nya telefon med hel skärm, ljud som går att styra och förhoppningsvis inga ofrivilliga pauser i samtal. Så värt! 

Idag bokade vi två dagar på Kolmården innan vi drar vidare till Göteborg. Jag tror verkligen att Astrid kommer uppskatta det då hon älskar djur av alla de slag :) vi kommer att sova en natt på ett fint vandrarhem i närheten och det känns faktiskt trevligt att åka. Dock mindre trevligt med Göteborg! Längtar som sagt tills Astrid är på benen igen och mår bra! 

Nu ska jag krypa ner i sängen med min nya telefon och utforska den lite.. 

En månad

Om en månad kommer vi i denna stund vänta på att få se Astrid på BIVA efter hennes operation, om vi inte redan fått se henne. Jag är grymt nervös.. Snälla säg att dom får till det!

Idag har vi varit i Umeå och fotograferat ungarna. Blir lika sur varje gång då det verkligen inte går att få till det. Astrid är inte alls pigg på att vara med på kort, men jag hoppas det blir något bra!

Hoppas det ska vara fint väder i veckan så att vi kan bada eller hitta på något annat kul ute!

 U

Vad händer sen?

Jag kan inte låta bli att grubbla på kommande operation. Vad händer om dom inte lyckas få bort förträngningen på aortan? Blir det fler operationer? Hur många operationer klarar hjärtat av? Kommer hon att behöva någon annans hjärta till slut? Jag har ingen aning alls. Jag vet inte hur omfattande operationen blir, vilka risker som är störst eller vad som händer sen. 

Vi trodde ju att det bara skulle behövas en operation. Vi tänkte att Astrid kommer få ett friskt och långt liv bara första operationen blev lyckad. Nu är vi inne på tredje operationen och hon har precis fyllt två år. Hoppas, hoppas, hoppas att dom får till det nu och att det blir superbra! 

Hon är en kämpe utan dess like och envis som bara den! Jag tror att det är goda egenskaper för ett hjärtebarn. Hon är fruktansvärt stark! Det kommer gå bra!

Måste bara berätta om världens mysigaste middag med den sötaste tjejen.. Hon börjar med att säga "ässkling" och jag svarar -Ja du är mammas älsklingstjej.. Hon säger då "näe, mamma ässkling!" Och "mamma kamas" samtidigt som hon sträcker ut armarna. Hur mycket smälter man inte då?! Sen säger hon älskling åt mig säkert 10 gånger till och kramas.. Jag har sagt det förut, men jag säger det igen.. Hon är underbar!! 

Astrid två år

Idag fyller min älsklingstjej två hela år. Vi har haft fullt upp med kalas hela dagen och vilka grejer hon har fått. Helt sjukt! Tack till alla som kom och gjorde dagen speciell! 

För två år sedan skulle jag försöka smälta att vi fått en dotter och samtidigt försöka sova efter ett dygn utan sömn (i princip) för efter vattnet gick där på natten så kunde jag inte somna.. Astrid låg nere på barn 4 medan jag och Dennis låg på BB. Jag tror att jag sov rätt bra den natten bara för att jag var så fruktansvärt trött. Den andra och tredje natten däremot var inte lika rofyllda. Allt blev så verkligt när hon kom ut och hjärtfelet gjorde mig mer orolig än jag någonsin kunde ana. Jag grät varje kväll i säkert 1-1,5 vecka bara för att jag var så rädd om henne. 

Det blev iofs samma sak med Valgot. Hormonerna ställer till det en del när man precis fått barn! 

Nåväl.. Astrid har haft en toppendag och nu är jag så sjukt trött att jag bara måste säga god natt! 

Idag blev det verklighet

Idag kom kallelsen till Göteborg. Det var så skönt att jag redan innan visste vilket datum det var! Annars hade hjärtat hoppat ur kroppen när jag skulle öppna kuvertet. Nu är det alltså på riktigt igen.. Usch vad jag inte ser fram emot det här. Det ska bli fruktansvärt skönt när det är över och Astrid börjar må bra igen, men vägen dit kommer att vara tuff, prövande och ledsam! Snälla säg att dom får ordning på det här nu! Min älskade, fina, underbara, tjuriga dotter måste bli frisk! Så är det bara! 

På söndag fyller hon två år, galet! 

Idag har jag fått en crosstrainer av Dennis, så nu ska här tränas och brännas fett! Körde ett pass ikväll.. Skönt och så skönt att den är tyst så att man kan se tv samtidigt.. Lovely!

Näe nu ska den trötta mamman sova!

30 juli

De ringde upp från Göteborg idag och operationen blir den 30 juli. Min kommentar när han som ringde sa det var - Oj! Blev lite smått chockad när det var så pass långt bort. Skönt på ett sätt, vi får i princip en hel sommar med Astrid. Hon kan bada om vädret tillåter, hon hinner leka med kusin Ellen, vi kommer hinna träffa Sofis bebis och vi kommer hinna med en hel del andra saker som vi inte trott innan. Dock kommer vi hinna bli grymt nervösa och oroa oss för op så länge innan det är gjort. 

Men jag tror att jag är nöjd! 

Dennis födelsedag

Hej!

Nu var det ett tag sen igen..

Vi har fortfarande inte fått något datum för resa till Göteborg. Det tär på mig att inte veta och varje dag är jag nervös för att det stora kuvertet ska komma. Jag vill så gärna veta, men samtidigt inte.. Jag ringde idag, men fick inte veta något då det inte var telefontid. Jag tror inte att dom har satt upp henne på någon dag än.. Hoppas dom ringer upp i morgon och säger något..

Idag fyller Dennis 26. Det känns som en vanlig dag då vi inte har något kalas och Dennis är ute och jobbar. Han har blivit vuxen och vill helst inte fylla år längre.. Men vi ska fira honom lite när Astrid fyller år.. Om bara 1,5 vecka.. Det är galet att det snart gått två år sen världens bästa och starkaste tjej föddes. Varje dag förundras jag över henne. Hon är så fantastisk! 

Hej!

Vi har fortfarande inget datum när vi ska ner till Göteborg.. Blir snart tokig på allt väntande.. Det kommer säkert att bli som förra året..  -kan ni komma i morgon?

Läkaren som ringde sa att vi skulle få kallelse 3-4 veckor innan, men jag tvivlar på det. I så fall borde vi få kallelse idag eller i början på nästa vecka. Hoppas den kommer idag! 

Är det någon som vet ett bildredigeringsprogram som är gratis och lätt att använda? Som funkar på Mac.. 

Näe jag tror jag ska slumra om en stund.. 

Sommar i Göteborg

Som jag misstänkt och trott så blir det ännu en sommar i Göteborg och operation för lillskruttan! Det är på två vis det där. Det känns skönt att få det gjort även om jag är väldigt nervös för det såklart och det känns trist att spendera en till sommar inne på ett sjukhus. Jag tycker synd om Astrid som måste vara med om det igen, men det måste hon hur som helst. Nu är hon så stor att hon fattar mycket, men inte alls mycket egentligen.. Ni kanske fattar hur jag menar? Det är skräck för henne att göra undersökningar och det blir muta efter muta för att komma igenom dom. Det är inte roligt som förälder när barnet vill ha hjälp ifrån det hela, men man inte kan hjälpa henne. Tur att vi varit med och vet att det mesta som har med undersökningar att göra är smärtfritt! Hon har två gånger redan visat hur stark hon är och förhoppningsvis är hon lika stark denna gång! Vi kan inte räkna med samma snabba återhämtning, men hon är en riktig kämpe! 

Vi måste försöka få bo på Ronald så att vi lätt kan komma och gå med lillebror som självklart hänger med ner! Om vi har tur så kanske vi kan få lite hjälp av syster Maria eller mina kusiner om vi behöver barnvakt. Vi får se hur det går helt enkelt! 

Det viktigaste av allt är att Astrid får må bra! 

Nervöst

Idag när jag vaknade kände jag mig helt deppig och stressad över att inte veta något gällande Astrid. Tänkte ringa både sjukhuset i stan och Göteborg, men hade ingen mottagning. Skickade då mail till båda och fick till svar av ö-vik att ett brev skickats idag, så i morgon borde vi få veta något. Jag vet dock inte om det vara är en kallelse för kontroll här i stan eller mer besked. Jag skulle tro att det bara är kallelse för en vanlig hjärtkontroll. Vi får se helt enkelt. Är sjukt nervös just nu! Har en nervösklump i magen. 

Men det är bara att vänta och se vad det brevet innehåller till att börja med. 

I morgon har vi sista babymassagen för Valgot och efter det ska jag luncha med Linn min jobbarkompis. Det blir trevligt! 

Igår på morsdag fick jag en torkvinda av min kära familj. Jag hoppas jag ska få inviga den snarast och att den ska torka mycket kläder i sommar! 

Mes?

Jag funderar på om jag blivit lite av en mes sedan Astrid och Valgot kommit till världen. T ex så har jag och Dennis pratat om en roadtrip någon sommar, men nu tycker jag att det känns jättejobbigt att åka bil långt med barnen. Vill helst inte ens åka till Umeå ;) Jag tycker det är jobbigt när Dennis åker iväg på resor om det skulle hända något. 

Jag har alltid velat åka till Thailand, men nu vill jag allt annat än att åka iväg så långt. Jag känner mig tryggast i hemmets lugna vrå ;)

Nåväl.. Älskar mina barn så fruktansvärt mycket och ska göra allt jag kan för att dom alltid ska ha det så bra som möjligt! 

Ser verkligen inte fram emot Göteborg!!

Jaja.. Ikväll har jag stekt pannkakor och förberett lite inför picknick och grill i morgon. Måste komma ihåg att ta med kameran för att knäppa lite kort. Innan vi åker så ska jag hjälpa Sanna med hennes hår. Hon och Robin ska på bröllop i morgon. 

Bäst jag försöker sova då jag ska kliva upp tidigt och ta en promenad och göra klart det sista för picknicken innan Sanna kommer klockan nio.

Kram till er!

Hej!

Sitter i soffan med en sovande kille. Borde egentligen lägga ner honom i sängen, men det är ju så mysigt! Måste städa hela hemmet, men det får vänta till i morgon. Astrid är hos dagmamman, så då ska jag passa på medan Valgot sover. 

Tänkte skynda mig ner till affären så fort som möjligt och handla i morgon också. 

Hoppas det blir fint väder i helgen för på lördag ska vi åka och kolla på kosläpp. Tror verkligen att Astrid kommer uppskatta det. Det blir även picknick där och sen på kvällen blir det grill hos Mia och Magnus. Det ser vi fram emot! Solen håll dig framme snälla du!

Astrid den sötungen har börjat lägga huvudet på sned och säga "snälla mamma" med en bedjande blick. Oftast är det inget hon vill utan säger det bara. Ikväll när hon skulle sova så sa hon "hejdå mamma änkling" (hejdå mamma älskling) hon är ju underbar! 

Nu är Valgot på bättringsvägen från förkylningen, bara lite hosta och snor. Han har varit lite dryg de senaste nätterna och vaknat varannan timme för att äta. Han som vanligtvis sover 3-4 timmar åt gången. Jag är alltså inte så utvilad. 

Jag är sjukt sugen på sommar nu! Det ska bli så skönt när Dennis är hemma med oss och vi får ha mysiga kvällar tillsammans. Han kommer jobba med tomten mestadels men nåt måste jag ju få träffa honom. 

Näe nu ska jag lägga ifrån mig grabben..

God morgon!

Skulle egentligen varit ute på en promenad nu, men lillen sover så gott i sin säng och Dennis har såklart åkt till jobbet.. 

Är sjukt trött så passar på att vila lite. Igår kom Terese och vi hade lite mys framför Eurovision. Alltid trevligt! 

Fiskgrytan som jag gjorde igår var ingen hit. Astrid fick nästan rysningar, men så illa var det egentligen inte, men jag tror jag satsar på en annan nästa gång ;)

Idag ska jag på VC och sen ta hem Astrid. Jag undrar om det ska få bli grill ikväll i det fina vädret! 

Igår vände sig förresten lilleman helt från rygg till mage och han ålade lite. Dessutom fällde han sin första tår. Kanske inget att hurra för, men det var lite komiskt då han som ler och är glad mot alla blev jätterädd för Dennis faster. Vet inte alls var det kom ifrån, men han skrek rätt ut. Konstigt! 

Kan inte sluta grubbla på när vi ska få veta något från Gbg. Nu är det faktiskt snart två månader sen vi var där och hjärtat är inte kollat sen dess. Blir lite orolig att vi ska bli bortglömda igen, men dom skickade papper hit till ö-vik den 29 april så dom borde ha lite koll då det inte är jättelängesen. Det är så frustrerande att inte veta något. 

Promenix

God morgon!

Jag har hunnit vara ute på en promenad nu på morgonen och ska i fortsättningen ha det som rutin, eftersom mest fett förbränns med en powerwalk innan frukost. Hoppas på resultat om några veckor! Vi försöker även äta lite nyttigare i form av en LCHF/GI variant. Bara man planerar i förväg så är det ganska enkelt! Igår t ex åt vi stekt fläskytterfile med broccoligratäng och det var riktigt gott! Ikväll blir det en fiskgryta. Framöver ska vi göra matlistor och storhandla för det. 

Annars så utvecklas lille grabben för fullt. Snart vänder han från rygg till mage. Han tar sig fram med gåstolen och har hittat sina fötter. Ibland får han åka med storasyster och "jeka sammans" i hennes kök eller på hennes rum och det värmer i hjärtat att se att hon redan nu börjar ta med brorsan. Tänk om ett år vad kul dom kommer ha tillsammans! Har många gånger frågat mig själv vad jag gett mig in på med två små barn, men för det mesta är det bara positivt! Valgot är ju typ den nöjdaste och lättsammaste bebisen. Nu börjar han dock bli lite mer rastlös när han blir större. Hur som helst så är han underbar och storasyster likaså!

På tal om Astrid så fick vi hem ett utdrag ur hennes journal förra veckan efter att jag kontaktat hennes läkare här i stan. Blev inte så mycket klokare av det förutom att vi fick läsa att lungartären måste åtgärdas. De kunde godta en fördelning på 70/30, men såklart var det 71/29. Det hade ju lika gärna kunnat vara 65/35.. Kan det inte få räcka med bekymmer för vår älsklingstjej? När operation blir av är fortfarande oklart. Jag är inställd på att dom kan ringa vilken dag som helst och säga åt oss att åka ner veckan efter, precis som förra året. Det skulle vara så skönt att få veta på ett ungefär när det kan bli.. Det känns som att det kan bli allt ifrån nästa vecka till sommaren, hösten eller efter jul.. Jag har alltså ingen som helst aning.. Vill ha allting avklarat med gott resultat NU! Det känns verkligen inte roligt att inte veta hur framtiden ser ut. Det kan väl få vara bra efter nästa op?! Snälla?!

Nu är grabben i sängen bredvid vaken så jag ska nog ta upp honom och byta blöja och sätta på honom kläder innan det är dags att plocka upp storasyster som verkar vakna på andra sidan väggen.

Det är förresten inte länge kvar tills Sofias bebis kommer och som jag längtar! ❤

Många inlägg

Jag har börjat med inlägg flera gånger, men det har alltid kommit något i vägen så att jag inte kunnat avsluta.

För tillfället sitter vi och kollar på aristocats. Valgot sover.. Jag borde egentligen ta tag i hemmet, men jag blev så slö! Har sovit ganska dåligt inatt.

Idag borde jag ringa till Barnmottagningen och höra om dom fått något svar från Göteborg och om vi ska komma och kolla hennes hjärta i stan någonting..

I morgon kommer Anna-Clara hit innan återträffen för att få träffa Valgot för första gången. Spännande! :) det känns konstigt att hon inte har träffat honom och att han snart är fyra månader, men hon bor ju i Sthlm så det är ju inte så konstigt.

Idag ska här städas och ikväll åker vi till Kroksta och hänger där medan pappan i huset är på middag med några från jobbet..

Varför hinner man inte med något på dagarna? Jag kan helt ärligt säga att jag inte minns när jag lyckades dammsuga och torka golvet senast. Det är riktigt skitigt, men jag hittar liksom ingen stund att göra det. Ja det skulle vara i stället för att skriva här..

Det är så mycket som jag skulle behöva ta tag i nu att jag inte lyckas med en enda grej.. Väldigt irriterande och jag kan inte låta bli att längta tills vårt hus är klart. Jag behöver förråd, rum till barnen, tvättstuga, ett stort badrum och mycket mer för att få ordning på hemmet. Men det är väl cirkus fem år bort.. Så det är väl bara att gilla läget..

Inget hört från Göteborg än.. Vill veta något nu!
Snart är ju sommaren här igen..

Matt

Ibland kan man verkligen bli söndersurrad av sitt barn. Astrid pratar hela tiden, skriker och gör en massa väsen av sig. Man kan bli fruktansvärt trött i huvudet och less, men då klämmer hon ur sig något sött som "tack e mycke" och man smälter och glömmer allt det jobbiga ;) Jag fattar inte var hon får allt ifrån den lilla tösen.

Astrid är precis som jag var när jag var liten rädd för allt och ibland säger hon t o m "Astit jädd, mamma". Något som verkligen satt spår i hennes huvud är tomten från i julas. Ibland när Dennis knackar i väggen kan Astrid fråga "tomten?" Och senast idag, vet inte vad hon fick det ifrån men i af så sa hon plötsligt "Näe tomten komma". Då får man förklara att det inte kommer någon tomte förrän till jul. Vilket hon såklart inte förstår.. Stackaren kommer vara rädd för tomten resten av livet!

Hur som helst är hon hur söt som helst och maler på som en liten kvarn, men matt i huvudet blir man! ;)

Sjukstuga

Så trillade jag dit.. Feber, huvudvärk och ont i kroppen. Sitter med världens sötaste lilla pojke på armen som äntligen verkar vara bättre i magen. Undrar vad det var och hoppas vi andra slipper!

Idag kollade vi som sagt hjärtat på lilleman och det såg helt normalt ut.. Såååå skönt!
Blir alltid nervös då läkaren inte säger något förrän allt är klart.. Men han har ett friskt hjärta och det är underbart!

Sjuklingar

Idag har inte varit den roligaste dagen i mitt liv som tvåbarnsmamma.. Valgot har kräkts ovanligt mycket, vilket har resulterat i många klädbyten och torkning av diverse grejer. Astrid har blivit förkyld igen och hostar mest hela tiden. Dessutom har hon haft en sån där snedattack idag igen.. Så innan hon hoppade i säng kräktes även hon som hon alltid gör när hon blir sned..

Det gör ont i hjärtat när dom små liven mår dåligt! Hoppas båda är bättre redan i morgon!

I morgon ska Valgots hjärta kollas en gång till. Jag är lite smått nervös. Hoppas allt är som det ska!

Nu ska här sovas

Hej!

Nu var det ett tag sen jag skrev. Så vad har hänt?

Dennis var ju borta från torsdag-måndag förra veckan (kom hem för en vecka sedan) Det gick ganska bra utan honom förutom att Astrid kräktes två gånger och vi alla tre var allmänt kass i magen. Det är så typiskt att det ska hända när Dennis är borta.. Hon kräks ju aldrig annars och magsjuka var det inte då hon kunde äta på en gång.. Som tur var så kom min underbara lillasyster och hjälpte mig. Hon ställer då alltid upp ❤

Nu i helgen har vi varit i Grönfjäll med Dennis familj. Mycket trevligt, hade räknat med att det kunde bli lite tjafs eller sura miner, men det var inte alls något sådant och det är jag tacksam för. Helt enkelt en trevlig helg!

I veckan hoppas jag på något besked från Göteborg. Men jag tror inte att dom hör av sig riktigt än..

Nu håller ögonen på att falla igen, så det är väl dags att sova då..

Gräsänka

Dennis har åkt iväg till riksgränsen idag för att köra skoter. Jag är alltså själv med barnen. Det kommer nog att gå bra så länge ingen blir sjuk ;)

Ikväll har Sofia varit här och i morgon ska nog Terese få vara här, sen kanske jag sover i Kroksta någon natt också.. Vi får se..

Det som känns jobbigast med att han är borta är att jag är så rädd att det ska hända honom något. Jag behöver liksom Dennis i mitt liv! Våra barn behöver honom.. Efter snart 11 år tillsammans har jag blivit lite fäst vid honom..

Men nu ska jag försöka sova så jag orkar med morgondagen..

Bebis

God morgon!

Har legat i sängen nu i en timme och beundrat min fina lilla kille. Han har skrattat åt sin speldosa, fäktat och sparkat en massa. Han lyckas aldrig behålla täcket/filten på sig en hel natt. Han måste nog börja sova med sockar för fossingarna blir lite kall. Nu är det inte långt ifrån att han somnar om den lilla sötsaken.

Idag kommer kusin Viljar, moster Johanna, moster Terese och kanske mormor hit. Det blir trevligt!

Astrid verkar vara trött idag, kommer inte ihåg senast hon sov längre än till 6.30. Bara för att jag skriver kommer hon att vakna såklart! Så är det alltid..

I år är det 10 år sedan vi gick ut högstadiet och den 4 maj är det återträff. Hoppas att många har tänkt komma! Jag ser fram emot det mycket! Det enda jobbiga är att jag då kommer att lämna Valgot för första gången. Men det ska nog inte vara något problem..

Vad var det jag sa.. Nu ropade Astrid från hennes rum.

Ha en bra mitt i veckan dag mina vänner!

Vardag

Hej!

Nu är det åter vardag igen. Dennis är på jobbet och jag och kidsen hänger hemma. Vi har ju haft långledigt i nästan en vecka hela familjen. Om man nu kan kalla det ledigt att befinna sig på ett sjukhus x antal mil hemifrån och plåga lilltjejen i familjen med undersökningar?! Vi har i alla fall fått vara tillsammans hela lilla familjen.

Astrid är åter på bra humör och leker som vanligt hemma och har i alla fall för stunden glömt bort hur jobbigt hon hade det i Göteborg. Det känns lite konstigt att ha varit där utan att ha lagat något i hjärtat . Nästa gång blir det förhoppningsvis sista turen till götet. Men det återstår att se.. Jag kan inte annat än hoppas på att det ska bli bra med allt som har med Astrids hjärta att göra.

Ibland funderar jag på om jag tar det för lätt allt det där. Jag tänker ju nästan aldrig på att hon har något fel. Jag kanske borde det? Samtidigt så kanske jag blir knäpp om jag går och oroar mig för hennes hjärta hela tiden. Det är ju ingenting som syns på henne. Hon orkar och leker som att hon är helt frisk. Jag har alltid varit "nöjd" att hon haft det hjärtfel hon haft då hon mått så bra hela tiden, men det är inte lite komplicerat fel hon haft/har. Som sagt så kan jag inte annat än hoppas på att dom får till det på nästa operation. Det är tyvärr ingen självklarhet och det gör verkligen ont i magen av ovissheten. Den där "tänk om" finns i mitt huvud, men det MÅSTE bli bra! Usch, nu tänker vi inte mer på det!

Ligger just nu i sängen och kollar på sötnosen som dukar med hennes små tallrikar på en pall. Hon är ju för underbar den lilla tösen!

Jag är så tacksam för mina fina barn!