Borde kanske ta det positivt och tänka att det inte är så allvarligt då.
Men som jag sagt förut så vill jag veta vad som komma skall.
Om vi måste åka ner, om hennes hjärta förstoras pga ansträngning, hur man åtgärdar det och allt som hör till. Jag vill ha en plan.. När hon låg i magen visste vi på ett ungefär vad som skulle ske, beroende på hur hon mådde när hon föddes.
Meeeeen.. så länge hon mår bra får jag väl vara nöjd.. Men det känns jobbigt att vänta på den dagen hon inte mår bra. Hoppas den aldrig kommer..
Jag har börjat följa bloggen om lilla Denise och hennes familj.
Denise föddes i vecka 23, 17 veckor för tidigt..
Det är så häftigt att det går att rädda barn som föds så pass tidigt.
Hoppas verkligen att det går bra för henne, så dom en dag kan komma hem och leva sitt familjeliv.
Hon ligger på samma avdelning som Astrid låg på i Umeå, barn 4.
Jag är oerhört tacksam att Astrid kunde ligga i magen så länge som hon gjorde.
Hon hade inte klarat sig med sitt hjärtfel om hon föddes för tidigt.
Som jag säkert skrivit många gånger förut så ändrades verkligen synen på att få barn när vi fick veta att Astrid hade hjärtfel och när vi fick tillbringa vardagen på sjukhus.
En sak som man har tagit så för givet, att barnet i magen ska vara friskt, födas i rätt tid utan större komplikationer. Jag vet inte exakt hur många som på något sätt behöver extra "hjälp" när dom föds, men det är ganska många som måste ligga på barnavdelningar pga något.
Gulsot, lågt blodsocker, hjärtfel, för tidig födsel och mycket annat.
Det är egentligen väldigt fascinerande att det går bra så många gånger.
Det är mycket som ska klaffa.
Nu måste jag ta reda på min lite sura tjej.
Vi ska krypa ner i sängen och mysa lite till innan dagen startar på riktigt..
Min lilla skrutt på intensiven i göteborg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar