tankar

Nu har jag nästan fått ihop sängen. Måste få lite hjälp av Dennis med det sista.

Ibland får jag för mig att gå tillbaka i arkivet och läsa det jag skrev när vi låg på sjukhus.
Gjorde det nyss och ångrar att jag inte skrev mer.
Men det är ju tur att jag skrivit något i alla fall..
Tillbakablicken av sjukhustiden läser jag också lite nu och då.
Vet inte varför, kanske för att det känns så overkligt nu i efterhand.

När vi låg på barn 4 i umeå kändes det som att Astrid var stor och frisk när man såg alla små för tidigt födda bebisar som kämpade varje dag.
Det var så svårt att förstå hur sjuk hon var när det inte märktes särskilt tydligt på henne.
Vi hade det tufft och jag skulle verkligen inte vilja göra om det, men tänk alla stackare som måste ligga på sjukhus i flera månader med sina bebisar innan dom förhoppningsvis kan åka hem och leva ett normalt liv.
Jag måste ändå säga att vi har haft väldigt tur i oturen med allt.
Och att det är lindrigt att ligga på sjukhus i knappt 5 veckor.
Det går ju inte att komma ifrån att det var jobbiga veckor med ovisshet och en massa oro, men det finns dom som har det värre!!