För ett år sen var vi på vårt första riktiga ultraljud.
Vi var förväntansfulla och lite smått nervösa för vad vi skulle se.
Det kändes ganska tryggt då vi sett bebisen innan på ett ultraljud i vecka 10.
Det vi fick höra var att barnmorskan inte kunde se hjärtat ur en bra vinkel så vi skulle få komma tillbaka veckan efter. Hon sa tyvärr inget om att dom misstänkte hjärtfel, så vi gick ändå nöjda därifrån och skulle få se vår bebis veckan därpå igen. I journalen kan man läsa att de misstänkte en VSD, men vi visste som sagt inget.
En vecka senare kom det tunga beskedet. Astrid hade ett hål mellan kamrarna och vi fick åka till Umeå och få experter som tittade på hjärtat. Det verkade inte så allvarligt då, men det blev bekräftat att hon hade hjärtfel. Efter det var vi på ultraljud med jämna mellanrum och det upptäcktes fler fel på hjärtat.
Den 23 juni kom våran älskling, den bästa dagen i mitt liv. Vi fick bo på barn 4 i umeå i 2,5 vecka innan vi åkte ner till Göteborg för att operera vår lilla tjej. Den 15 juli opererades hon med ett gott resultat och efter 1,5 vecka av återhämtning kunde vi åka hem med vår starka tjej.
Hon mår bra idag, men vi väntar som sagt på besked från Göteborg angående förträngningar som hon har på aorta och en lungartär.
Vi är oerhört tacksamma att vår Astrid lever och det tack vare de duktiga kirurgerna i Göteborg. Mats Synnergren är helt klart min idol, som räddade livet på min dotter. Vi får inte glömma alla underbara Sjuksköterskor, undersköterskor och barnskötare i umeå som tog hand om både oss och Astrid innan operationen. Vi har även de duktiga hjärtläkarna i Umeå som kollade på Astrid och gav henne medicin så att hon skulle må så bra som möjligt innan vi åkte till Göteborg. TACK!!
Nyopererad skrutt
Astrid igår
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar